Det är ju bara att inse; humanvampyren är här för att stanna. Och den verkar även ta över inom vampyrlitteraturen i dag. Humanvampyren, den vampyr till skillnad mot monstervampyren som till exempel greve Dracula, vill leva som vanliga människor, som blir förälskade i vanliga människor och helt enkelt försöker att vara så humana som möjligt är för en vampyr.
Men för den som inte helt uppskattar att den moderna vampyrlitteraturen endast består av humanvampyrer, kan jag rekommendera Guillermo del Toro och Chuck Hogans triologi som börjar med boken Släktet (2009) och följs upp av Förgörelsen (2010). Den avslutande delen är ännu ej utgiven.
Ett passagerarplan landar i New York, men alla ombord är döda. Detta är som att bli förflyttad tillbaka till en klassisk vampyrfilm. Vampyrerna är genomodlat onda, de suger blod ur alla som kommer i ens väg, utan att ta hänsyn till om det är någon som stod dem nära i livet innan vampyrlivet. Lagom mycket splatter och blod, och de goda som slåss i underläge mot denna blodsmitta som tagit över landet.
Ondskan tar över i New York och undantagstillstånd utfärdas. Skräcken för denna blodsmitta, som misstänks vara någon form av biologiskt krigsförande medel går sakta upp för de levande. Till de godas skara sällar sig en modern Van Helsing som besitter all den kunskap som behövs för att förgöra vampyrerna och dess ledare, Mästaren.
Det är en bok man snabbt sugs in i, en bok som bygger vidare där Bram Stoker slutade. Hotet kommer från öster, det är inte längre pesten västvärlden skyr, det är biologiska vapen och de muslimska terroristerna. Något som blir nästan lite väl tydligt då vampyrernas näste placerats rakt under Ground Zero. Men man står evigt på de godas sida, hoppas de ska klara sig. Och framför allt så vet man att ingen kommer bli förälskad i en vampyr eller ens ha sex med dem. Det är vampyrlitteratur av den gamla skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar