Det finns recensioner och så finns det... Recensioner!

Från och till så läser till och med jag, som har en förmåga att missa det nyutgivna i bokvärlden, recensioner. Och den här fick mig verkligen att sitta och le och nästan sätta kaffet i halsen: Jonas Thente som går en omgång med Jan Guillou och hans uppföljare till Brobyggarna: Dandyn.

För alla som har läst i alla fall en av Hamiltonböckerna eller Arnböckerna, eller varför inte Ondskan förstår nog exakt vad det är Thente talar om. Jan Guillou har en viss benägenhet att haka upp sig hos den perfekta och ut i varje fingerspets manligt maskulina kroppen. Men att han inte skulle ha denna fascination när vi kommer till det homosexuella, det känns verkligen inte det allra minsta förvånande.

Nej, jag har, eller hade i alla fall, inga som helst planer på att läsa Dandy. Men efter Thentes sågning så är jag helt plötsligt lite nyfiken på den. Det kanske trots allt är värt att försöka ta sig igenom den och se om man finner samma perspektiv och irritationsmoment som Thente, min nya idol inom bokrecensions-Sverige?