Evolutionen och jag kommer inte överens

Evolutionen och medvetandet har delat vårdnad om Fredrik Lindström. Evolutionen tar hand om honom på helgen och medvetandet i veckan, då man vill få ut någonting av sin tid på jorden. För det är ju då man vill få valuta för det mirakel att man har fötts här och nu.

Evolutionen och Fredrik Lindström vill inte samma saker. Evolutionen tycker Lindström har gjort mitt när han har fortplantat sig.
Men om man tycker om sig själv då?
Om man tycker om sin egen kropp trots alla dess skavanker?
Om man inte vill lägga sig ned och dö när man fått barn?
Om man vill utvecklas, förverkliga sig själv?
Den moderna människan vill väl mer än evolutionen?

Evolutionen får alltid sista ordet.

Evolutionen och jag kommer inte överens är en samling med funderingar och bekännelser kring livet och evolutionen.
Varför just jag? Varför blev just jag till?
Svaret: Jag blev till för att grubbla över varför jag blev till. För det finns ingen tanke bakom evolutionen, tanken finns i oss, oss som söker efter tanken bakom.

Det är inte bara det att Lindström och evolutionen inte kommer överens, de har långtråkigt ihop, de har ingenting att prata om. Men alkohol kan allt som ingen annan kan. Desto mer Lindström dricker, desto bättre förstår han evolutionen. Han släpper på hämningar, går tillbaka i revolutionen och kommer överens. De mänskliga basbehoven är samma då. Varje öl tar en tillbaka en si så där 10 000 år av utvecklingen. Viljorna blir förenliga, man talar utan sociala filter.

Han funderar kring varför människan är det enda djuret som bestämmer i världen. Varför bestämmer till exempel inte näbbmusen? Människan som är det enda djuret som har en defekt i sitt ljud - språket. Han skriver om årstider som inte känner till varann, som bara avlöser varann, om den freudianska felhörningen som ett av de senaste stegen inom evolutionen, om ljuset som är det enda som inte åldras i universum och om människans förkärlek för att bada och att säga "Jag älskar dig" till varann.

För vad betyder det egentligen när en människa säger "jag älskar dig" till en annan?

Jag vill inte veta vem jag skulle vara om jag inte hade dig?
Du tänker väl inte lämna mig idag?
Jag önskar vi inte vore fast i det här... Men man vet ju vad man har men inte vad man får, så det kanske är bäst att vara rädd om det som vi har, det som vi kämpat för?
"Jag behöver nån, jag behöver just dig. Du duger, du är bra, fast det finns säkert många andra därute som är minst lika bra?

Man blir så glad av att läsa hans bekännelser, man har ett leende på läpparna, man njuter lite extra av livet. Man vill att alla ska ta del av hans funderingar, av hans osämja med evolutionen. Och man kan inte annat än hålla med honom om att man hellre vill bo i en fransk film än i en högt belägen fyra med takterass. För denna lägenhet kan inte lova ett lyckligt slut, men den har nya stammar.