Genom alla tider har det eviga hotet mot västvärlden kommit från öster. Oavsett om det handlat om hunnernas Attila, digerdöden, öststatskommunismen eller muslimska terrorister. Det är från öster faran kommer, det är öster som utgör ett hot mot den civiliserade människan. För så har det automatiskt blivit; den civiliserade människan bor i väst, den ociviliserade i öst. Och detta även i litteraturens värld, så som till exempel Mordor som är placerat i öst medan valarnas rike återfinns i väst.
Det största hotet av dem alla med Bram Stokers vampyrklassiker Dracula. Vampyren som drivs av de djuriska, ociviliserade lusterna kommer tillsammans med råttorna till det civiliserade Londons övre borgarklass.
Som vampyrroman är Dracula långt ifrån den första, men den är otvivelaktigt den största. Men förutom att vara en vampyrberättelse tänkt att sätta skräck i sina läsare så är den även fylld av många politiska budskap. Just hotet från öster, hur ociviliserade de är där borta i östeuropa och hur de drivs av allt annat än civiliserade lustar är helt klart den tydligaste, och också den som ledde till att romanen delades ut till de allierade soldaterna under andra världskriget, så att de skulle veta vad de slogs emot.
För östeuropa var en kvarleva utav medeltiden långt in på 1900-talet. Därav att många författare har låtit vampyren härstamma, eller i alla fall höra hemma, där borta. Vampyrmyten levde kvar där länge, och lever kanske till viss del kvar där än. Även efter andra världskriget roade sig kyrkan med att gräva upp gravar för att genomföra exhumanisering; att avväpna och för alltid döda eventuella vampyrer som kan ligga i dessa gravar.
I moderna vampyrromaner, som till exempel Guillermo Del Toro och Chuck Norris triologi som börjar med Släktet, kommer hotet återigen från öst, denna gång från Berlin, och med sig för vampyren hotet om terrorism och biologiska krigsmedel. Hotet om terrorism blir nästan barnsligt tydligt då vampyrerna skapar sitt högkvarter i underjorden rakt under Ground Zero i New York, den plats där World Trade Center en gång i tiden sträckte sig upp mot skyn.
Men detta är inte de enda politiska budskap som återfinns i Dracula. Ett annat är det klassiska för vampyrromaner; kvinnor som ger utlopp för sina djuriska drifter och sin sexualitet måste obönhörligen oskadliggöras, så som Lucy blir oskadliggjort av sina tre friare tillsammans med dr Van Helsing. En scen som redan då romanen utkom jämfördes med våldtäkt. Men i detta fall en rättfärdig våldtäkt då de fyra männen pålar den sexuella varelsen, hugger av henne huvudet och läser böner över henne. Aldrig mer ska hennes sexuella lustar kunna vilseleda en civiliserad man.
För idealet för Bram Stoker och den samtida victorianska eran var en undergiven hustru som Mina. En kvinna som ständigt står sin make till förfogande, beredd att göra markarbetet åt henne och aldrig, aldrig någonsin skulle drivas av sexuella lustar.
Många skulle kanske hävda att Mina var en modern och jämställd kvinna, vilket är väldigt långt från sanningen. Mina är inte självständig och hon är absolut inte jämställd och noteras bör här också att hon aldrig någonsin vill vara det. Hon vill endast vara sin makes hustru, stå vid hans sida och underlätta hans arbete. Att hon ger sig in på mannens område: hon skriver och använder även moderna medel som skrivmaskin, är endast en parantes, som även påpekas av Van Helsing: "Du har ett huvud som en man". Med andra ord; hon är inte en kvinna i dessa lägen, för om hon vore kvinna skulle hon inte tänka själv. I stället är hon som en mor eller tjänstekvinna som hon reser med de fem vampyrjägarna till Rumänien. Alla eventuella tendenser till att bli en jämställd och modern kvinna tas ifrån henne på vägen till greve Draculas slott. Med hjälp av Guds medel, oblater, tar Van Helsing ur henne de sista resterna av mer djuriska drifter, och brännmärket efter oblaten hon får tryckt mot sin panna försvinner när hon återgår till att vara en tyglad och tam hustru till Jonathan Harker.
Och slutligen; hon blir den gifta kvinnan som ger sin make en efterträdare; en son. Hon har uppfyllt alla sina plikter som kvinna. Och först då blir hon en hjältinna.
För den som är mer intresserad kring dessa aspekter inom vampyrlitteraturen hänvisar jag till Anan Höglunds fantastiska doktorsavhandling Vampyrer : en kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar